hur jag än försöker så blire inte bra och ingenting känns rätt.
jag trodde att det skulle vara lättare, lättare att få till allting att kännas lika bra och rätt.
men jag hade fel, det var inte så lätt som jag trodde.
jag har verkligen insett det nu. att man ska vara nöjd med det man har/hade och inte bara slänga bort det, för när man väl är utan det så känns allting så tomt, ensam och kasst.
men samtidigt så är det kul att få uppleva nya saker, träffa på massa nya underbara människor och göra nya oförglömda minnen.
men samtidigt så kan man sakna det förflutna och vill uppleva det igen.
men man kan ju inte alltid få som man vill.
vissa stunder så saknar man det man hade grymt mkt, men vissa stunder så är man glad för nuet. allt går liksom upp och ner, ingenting är bra.
jag frågar mig själv och undrar om det någonsin kmr att bli bra igen?
kmr jag att kunna vara lika lycklig som jag var förr?
jag har tusentals frågor inom mig men har inte fått svar på ngn av dom frågorna.
ibland så blir jag bara så sjukt less på allting, vill bara bryta ihop.
önskar att jag kunde vrida tillbaka tiden och att jag aldrig gjort sakerna jag gjorde.
livet är orättvis och tufft.
tänk om alla hade det bra och inte hade några problem, tänk vilken värld!
en värld utan beskymmer, en sån värld vill jag leva i.